Avesina - Den moderna vetenskapens fader

sudo ditto -V /Users/webguide/ /Volumes/Extra\ enhet/Users/webguide

Avesina

HemAvesinas Medicinska EncyklopediAvesina - The book of healing


Avesina En förgrundsfigur inom läkekonsten En av de män som ur medicinsk och historisk såväl som vetenskaplig synvinkel har haft stor betydelse för den moderna läkekonsten är den gamla forntida persiska läkaren Avesina. Avesina har haft stort inflytande i vår moderna läkekonst såväl som för flera framstående filosofer genom tiderna.

Bland filosofer, läkare och vetenskapsmän har Avesina blivit kallad ”den moderna vetenskapens fader”. Detta är ett omnämnande som inte ligger helt långt från verkligheten då han trotsade sultaner såväl som furstar i jakten på sanningen om människokroppen.

Avesina, eller Abu Ali Sina som hans egentliga namn lydde, var en man som de flesta känner till som en mycket framstående läkare. Han föddes omkring år 980 i byn Afsana nära staden Bukhara i Persien och dog omkring år 1037. Idag är han mest känd för sin betydande roll i den moderna läkekonsten, dock var just läkaryrket bara en av alla Avesinas yrken och sysslor. Vid sidan om läkarbordet var han även filosof, vetenskapsman, författare, poet, astronom, kemist, geolog, psykolog, matematiker, teolog, paleontolog och fysiker.

Man kan undra om Avesina över huvud taget hade tid för ett socialt nätverk, då inte minst med tanke på att han under sina levnadsår lyckades skriva runt 450 böcker, varav cirka 240 har bevarats till idag. Av dessa 250 böcker och avhandlingar var 150 stycken rent filosofiska texter och 40 av dem var inriktade på medicinska studier.

Några av Avesinas mest kända texter är The Book of Healing, som var ett mycket omfattande filosofiskt och vetenskapligt uppslagsverk samt den medicinska encyklopedin Canon. Trots det faktum att Canon skrevs i början på 1000-talet användes den som lärobok på många universitet i Europa ända in på 1650-talet. Detta talar mycket för att Avesina var långt före sin tid, både vad gällde filosofi och medicin. Avesinas verk har haft stor betydelse för den moderna läkekonsten och banat väg för vad vi idag ser som modern sjukvård.

Avesina & den Grekiska vetenskapen


Avesina tolkade den grekiska vetenskapen och skapade en filosofi som på den tiden var helt okänd och framförallt otänkbar. Han var den förste filosofen i historien att skilja mellan essens och existens, alltså skillnaden mellan vad något är och att något är. Som så gott som alla i denna del av världen under denna tid var även Avesina djupt troende muslim. Dock menade Avesina att vi människor hade en substantiell själ. Han menade att själen kunde överleva den fysiska döden, men att en kroppslig återfödelse var otänkbar. Detta väckte en het debatt inom den islamiska världen och Avesina uppfattades därefter som en tänkare som gick utanför den muslimska läran. Denna debatt ledde sedermera till en stagnation inom den islamiska filosofin och Avesina blev hatad såväl som hyllad.

Med sina verk och tack vare att Avesina förmedlade den antika kunskapen inom medicin till Europa har vi honom att tacka för vår moderna läkekonst. Han utvecklade ett nytt, medicinskt system av läkemedel genom att tolka Hippokrates och Galenos. Avesina anses vara den främsta uttolkaren av Aristoteles och tog även inspiration från gammal indisk läkekonst såväl som asiatisk sådan.

Avesinas främsta bidrag till den moderna läkekonsten är dock hans arbete inom klinisk farmakologi. Det var Avesina som upptäckte och formade begreppet ”smittsamma sjukdomar”. Han upptäckte att man, under behandling av smittsamma sjukdomar, kunde försätta smittbäraren i karantän och därmed begränsa spridning av den aktuella sjukdomen. Vidare införde Avesina experimentell medicin, evidensbaserad medicin, kliniska prövningar, dietetik och mycket mer. Man kan fråga sig hur den moderna läkekonsten hade sett ut om inte Avesina delgivit oss dessa kunskaper.

Läs mer på Wikipedias sida om Avesina